ST Västtågen

Efter förra veckans besked att förhandlingarna återigen avslutats utan att vi kunde enas om ett nytt avtal har vi fått ganska många reaktioner. De flesta tycks ändå tycka att det är bra att vi står emot och vill att vi kämpar på för att få behålla de förmåner vi haft enligt DSB-avtalet.

Det kan vara viktigt att komma ihåg varför vi sa nej. För det första, skall vi vid varje ny upphandling behöva avstå från någon förmån så kommer våra avtal till slut att bli allt mer urholkade och vi förlorar viktiga värden såsom lön och förmåner. För det andra, arbetsgivarens förslag innebar för det flesta att man "fryst" lönerna, det vill säga att vi inte fått några löneökningar i år. Skulle vi inom Götalandståg, som är ett av de största järnvägsföretagen i Sverige, avstå från löneökningar i år så skulle givetvis alla andra operatörer kräva detta av sina anställda också. Hela avtalsrörelsen inom Spårtrafik hade riskerat att saboteras. Förbunden inom Spårtarfik (ST/SEKO/TJ) har krävt 2,8% i löneökningar för i år.

Företaget vill gärna framstå som den "gode fen" och framhålla vad man erbjudit. Då kan det vara på sin plats att påminna om att i stort sett allt dom erbjuder är saker som vi under dessa långa förhandlingar fått kämpa och slåss för att få in i avtalet. Man glömmer också lätt alla vansinniga idéer företaget hade från början som vi fått lägga mycket kraft på för att stoppa.

I företagets ursprungsförlag fanns t ex att ledig helg inte längre skulle omfatta lördag & söndag, utan lika gärna kunde vara fredag & lördag eller såndag & måndag. Företaget ville kunna erbjuda "delade pass" i obegränsat antal. Företaget ville att undertid från en period skulle kunna flyttas över till nästa, vilket i princip hade inneburit årsarbetstid. Man hade t ex kunnat få jobba som en "idiot" hela sommaren, och sen när företaget tyckte det passade fått ledigt under hösten eller vintern. Man ville inte ha några fast grupper utan införa någon form av önskeschema, utan att visa på hur man hade tänkt att det skulle gå till. I praktiken hade detta inneburit att alla gått på "skubben" jämnt.

Våra förbund har den här veckan kontakter med SJ:s ledning i Stockholm, och förhoppningsvis leder detta till att situationen klarnar något. I annat fall kommer diskusionerna att föras vidare när de centrala förhandlingarna återupptas under maj. Vi har inte gett upp på något sätt och utgår från att vi skall ha ett eget avtal, oavsett om vi ingår som ett affärsområde inom SJ AB eller blir kvar som ett självständigt bolag.